Jag tar ett stadigt tag om hennes hand och ler stort emot henne, hon var så vacker, lika vacker som alltid.

Hon lägger sig ner istället och jag gör detsamma, jag placerar mina fingrar under hennes haka och kollar henne rätt in i ögonen, sen så trycker jag försiktigt mina läppar emot hennes.

-Vi kommer ses snart igen, va? Frågar hon.

-Såklart, det löser sig alltid, svarar jag med ett flin. Allt känndes så bra, även om jag skulle åka iväg nu, så fanns hon fortfarande där, samma Linnea som alltid, vaken och välmående, eller skapligt iallafall, jag visste att vi skulle ses igen, så småningom. Hon kollar mot mig och ger mig ett stort leende.

-Du säger jämt så fina saker till mig, och gör så mycket hela tiden Louis, jag vet inte hur jag någonsin liksom ska kunna tacka dig för det, men jag hoppas verkligen du fattar hur sjukt mycket jag älskar dig och att du är det bästa som har hänt mig, säger hon tvärsäkert, jag kan inte låta bli att le.

-Du tackar mig hela tiden Linnea, bara genom att finnas, ja du vet att du är de bästa som har hänt mig redan och att jag älskar dig, säger jag, sen kysser vi varandra igen, sen blandas det in mer och mer tunga och de mjuka kyssarna går över till ett bestämt hångel, hon börjar dra lite i min tröja och i mina byxor, jag backar undan lite.

-Vad är det? Frågar hon lite ledsamt.

-Du, du måste nog ta det lite lugnt, du vet vad doktorn har sagt, säger jag lite pappaaktigt för en gångs skull.

-Meeeh, så farligt är det inte, suckar hon. Sen kollar hon mot min med sina hundögon och jag kan inte låta bli att börja skratta, det ser ju trots allt ganska roligt ut, samtidigt som jag börjar skratta drar hon täcket över huvudet.

-Nähe, dissa, bara dissa då, säger jag bakom täcket, jag försöker låta lite sur, men jag kan inte låta bli att flina lite ändå. Allt kändes så bra, jag låg här med världens finaste kille, han var här med mig nu, snart skulle han åka, men det gjorde ändå inte så mycket, för jag visste att vi snart skulle se varandra igen, men jag njöt varenda sekund i hans närhet. Innan jag hinner tänka drar Louis bort täcket från mitt huvud, sen tar han tillbaka det igen och vi båda ligger där under täcket och skrattar åt ingenting. Skrattet uppstår då våra läppar möts igen och igen, det var nästan lite läskigt att han kunde styra mig genom hans läppar, det var något speciellt som hände, något som jag aldrig hade upplevt förut, hans läppar mot mina var så rätt det bara kunde bli. Det övergår och blir mer och mer passionerat, lusten cirkulerar genom kroppen, jag känner hur jag bara vill ha han mer och mer, men jag kan inte, jag får inte, så jävla typiskt.

-Vill du ha mat Louis? Frågar pappa som numera kommit in i vårat rum, som tur var låg bara bredvid varandra just då.

-Om det går bra så gärna, svarar Louis gulligt.

-Självklart, det är klart om 5 minuter, säger pappa med ett flin, sen vänder han om och går ut från rummet.

-Äru hungrig? Frågar jag Louis.

-Annars hade jag inte sagt ja ju, svarar Louis samtidigt som han klappar sig om magen.

Jag var riktigt hunrig jag också, jag hade ju liksom inte ätit något riktigt sådär på väldigt länge, sjukhusmaten var ju inget att skryta om direkt. Vi går och sätter oss vid matbordet och hugger in så fort det är färdigt, vi sitter och snackar en hel del, Louis och pappa går faktiskt riktigt bra ihop, sen är vi båda mätta och belåtna. Jag slänger en snabb blick på klockan, den började bli mycket nu, Louis konstaterade det också. Jag suckar lite, självklart visste jag att vi skulle ses igen och det kändes bra, men jag ville ändå inte lämna honom.

-Men jag måste åka nu, ska möta upp Niall, säger Louis lite ledsamt.

-Men jag följer med till flygplatsen såklart, svarar jag glatt.

-Neeej, är du galen? Du stannar här, men vi ses igen, svarar han.

-Meeen... börjar jag.

-Inga men, tror också att din pappa håller med mig på den punkten, säger Louis bestämt.

Jag suckar lite, jag tycker inte om när han är sådär pappig och bestämd av sig.

-Ja, Louis har rätt, svarar pappa, jag himlar lite med ögonen. Han plockar ihop sina saker, sen är det dags för honom att gå. Han drar in mig i hans famn, jag kramar om honom hårt, riktigt hårt och jag vill inte släppa taget för fem öre. Sen kollar jag upp och möter hans vackra ögon. Han är så underbar!

-Ta det lugnt nu Linnea, vi hörs flera gånger varje dag och vi ses snart igen, säger Louis med ett framklämt litet leende.

-Ja, det gör vi, och jag ska försöka, svarar jag både lite glatt och lite ledsamt.

-Jag älskar dig, viskar han i mitt öra.

-Jag älskar dig också, viskar jag tillbaka, vi kysser varandra åter och sen säger vi hejdå.

Och nu stod jag här, ensam igen, föurom att jag hade min rosa lite rullator i närheten. Jag kan inte rå för att en liten tår glider ner ifrån min kind, men att lämna Louis är som att lämna över sin andra halva. Jag vinglar lite långsamt fram och tar tag i min lilla rullator, sedan stödjer jag mig fram med den till mitt rum, jag lägger mig ner på sängen igen, och drar täcket över mig. Doften av Louis fanns fortfarande kvar i täcket, jag ska absolut inte tvätta dethär täcket, säger jag lite tyst för mig själv. Herregud, vad är det med mig, ska jag börja prata med mig själv nu också? Jag bestämmer mig för att gå in på twitter, där jag möts av många stöttande tweets som redan får mig på lite bättre humör. ''Thank u guys for all support, Im home from the hospital right now and Im ok, love ya'' skriver jag och skickar iväg. Jag bestämmer mig sedan för att ringa Josephine, jag saknade henne så grymt mycket och det var minst sagt väldigt längesen vi hade hört av oss.

Filmen jag och Georiga satt och kollade på var minst sagt väldigt dålig, det var inget jag sa högt dock, eftersom det var Georgia som hade valt den. Jag tar upp min iphone ur fickan för att kolla om jag har fått något nytt sms, idag ska Niall och Louis åka hem igen och vi ska träffas imorgon, men idag ville jag bara spendera tid med Georgia. ''Vi är påväg nu'' hade Niall skrivit, precis när jag ska svara tar Georgia mobilen ur handen på mig.

-Vad gör du? Frågar jag lite förvånat, hon trycker sig närmre mig.

-Du behöver inte låtsas om att du tycker filmen är bra, för jag vet att du tycker den är dålig och jag håller absolut med dig, säger hon sexigt.

-Mm, svarar jag, innan jag hinner tänka pressas hennes läppar mot mina.

-Jag tror inte du behöver mobilen nu, säger hon sedan och kyssen övergår till ett mycket passionerat hångel, jag trycker ner henne så hon ligger ovanpå mig, våra händer börjar treva runt över varandras kroppar, de mjuka rörelserna från innan övergår till mycket bestämda rörelser, vi kravlar av oss varandras tröjor och jag börjar smeka hennes bröst, hon är så het, så jävla het, tänker jag, jag känner hur jag blir alldeles hård och rätt som det är ligger vi där nakna.

-Du behöver inte kondom, jag har p-piller, säger hon. Sen tränger jag mig in i henne, först blir det väldigt mjuka, rörelser sen övergår det till snabbare och bestämdare, så skönt, så otroligt skönt...

Sen ligger vi där bredvid varandra och flåsar. Jag kan inte låta bli att flina, Georgia var absolut inte dålig i sängen och det hade varit så skönt, Georgia var så snygg, så het, så sexig, och så underbar, jag tyckte verkligen om denhär tjejen. Våra blickar möts och vi kysser varandra en gång, en sådandär typiskt avslutningskyss.. Jag hinner knappt blinka förrän jag ser att dörrhandtaget trycks ner...

---

förlåt för sent kapitel, men här kommer ett då, hahaha asså vi kan nog kalla det mellankapitel, hände ju inte så mkt direkt, men vem tror ni det är som kommer in då? hehe :D kommentera gärna ! & tack till alla som läser trots den ASdåliga updaten!