- Vi ska hit igen, senare i sommar väll Paul? Frågar jag när jag har samlat på mig lite.

-Kanske, men det kommer ju bli mycket Europa för dem andra iallafall, jag vet inte hur länge du ska vara ledig. Svarar han och kollar ledsamt på mig. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till, jag visste ingenting, förutom att jag skulle bli tvungen att säga hejdå till tjejen som betydde allra mest för mig och att vi sedan skulle befinna oss på två olika delar av jordklotet. Jag sätter mig i taxin och åker iväg till hotellet, med tårar i ögonen, dem andra skulle precis dra iväg.

-Men vad är det Niall? Frågar Liam bekymrat.

-Jag ska åka hem, jag får inte vara kvar, jag åker ikväll och jag kommer knappt hinna säga hejdå till Lindsey, svarar jag. Liam lägger broderligt handen på min axel.

-Det ordnar sig. Säger han.

-Jag vet inte, vi bor i helt olika värdsdelar, allt är så hopplöst.

-Men ni träffas igen, ni får väll hålla kontakten via dator sålänge? Föreslår Liam och jag nickar. Sen börjar jag packa i allt.

- Lycka till förresten, säger jag till alla innan dem går iväg.

-Tack, och du får ha det så bra du gosse! Säger Louis som svar.

-Har du tränat något på solona då, som du sa att du skulle göra? Frågar jag han.

-Eh asså, jag har varit för upptagen med annat, säger Louis med ett flin. Sen kramar jag om killarna och Linnea och säger hejdå. Så fort dem har gått ringer jag till Lindsey.

''Hej sötnos'' svarar hon.

''Hej sötare'' svarar jag lite olyckligt.

''Du låter ledsen''

''Ja, det har hänt en grej''

''Berätta för mig Niall''

Jag tar ett djupt andetag innan jag börjar berätta.

''Jo det är såhär att jag, jag får inte stanna här längre, jag måste åka hem och jag åker om några timmar och jag kommer sakna dig så in i helvete mycket och jag måste verkligen få träffa dig en sista gång'' säger jag ledsamt.

''Vad synd, jag kommer sakna dig också, och det är klart vi ska träffas, jag vill spendera så mycket tid som möjligt med dig, jag är inte långt ifrån ditt hotell så jag kommer på en gång, om det är okej?''

''Ja, gör det''

''Men du...vad menar du med sista gång, vi ses väll igen, eller?'' Frågar hon oroligt.

''Jag skulle göra vad som hälst för att få se dig igen, men sista gången på ett tag då'' svarar jag.

''Vi klarar dethär Niall, vi får försöka hålla kontakten på något annat sätt, lova mig det?'' Jag ler lite för mig själv, det var inte svårt att lova, jag kunde nog gå med på vilka avtal som hälst när det var denhär tjejen som bad mig.

''Ja, vi försöker'' svarar jag.

''Bra, men vi pratar mer sen, när kunde du komma?''

''Jag kommer om max 5 minuter, vi ses då babe!'' Svarar hon sen la vi på..

Babe, hon hade kallat mig för babe, var jag hennes babe? Bra babe jag är isåfall - som sticker iväg direkt.

''Hej jag heter Niall, jag är Lindseys nyblivna babe och nu ska jag sticka hem till andra sidan jordklotet, jag lämnar Lindsey en lång stund trots att hon är värd den bästa killen på hela jordklotet'' tänkte jag för mig själv..

Jag kollar mig i spegeln och fixar till håret lite innan jag öppnar dörren som hon knackat på, man kunde se på henne att hon hade tårar i ögonen - och jag kände att jag hade det också. Vi stod och bara kollade på varandra i säkert flera minuter, utan att säga någonting, samtidigt som vi kramade om varandra hårt, jag ville aldrig släppa taget, jag ville ha henne vid mig för alltid, sen möts våra läppar i en perfekt kyss, våran andra kyss, lika bra som den första.

-Jag kommer sakna dig, så sjukt mycket, jag har aldrig träffat en tjej som du, säger jag och torkar bort en tår ifrån hennes kind.

-Och jag har aldrig träffat en kille som du häller, du är speciell Niall, och jag kommer sakna dig, men vi får försöka göra det bästa utav situationen, säger Lindsey, jag kramar om henne ännu hårdare.

-Vi får cama,och ringa varandra varje dag, och vi ska träffas igen, så snart som möjligt, säger jag och kysser henne igen, hon besvarar kyssen perfekt.

-Niall, du gråter, säger hon förvånat och ledsamt till mig, sen torkar hon nu torkar mina kinder istället.

-Det är svårt att inte göra det när du gör det, when you smile, I smile, when you cry, I cry, svarar jag.

-Du är så oerhört gullig, säger hon..

-Vi har en och en halv timme på oss, innan jag måste iväg till flygplatsen, vad ska vi göra tills dess? Frågar jag.

-Det spelar ingen roll, det ända som spelar roll är att jag får vara med dig, men vi kanske kan se på någon mysig film?

- Jag undrar vem det är som ör gullig egentligen, men det låter som en bra idé! Säger jag och klämmer fram ett litet smile, sen tar jag hennes hand och går mot tvn.

-Alltså vi har typ inga filmer.

-Kolla om det finns något på tvn då, säger hon och jag börjar genast bläddra igenom alla kanaler.

-Äh, finns inte så mycket nu, family guy på sexan! Säger jag.

-Det blir bra, jag hämtar popcorn, säger hon och flinar emot mig.

-Ååååååh så romantiskt, att sitta och titta på family guy och äta popcorn, skojar jag.

- I dont want red roses, yeeah! Svarar hon och går iväg, sen sitter vi där och kollar på två family guy avsnitt och käkar popcorn, hon lutar sig emot min bröstkorg, och jag har handen över hennes axel, tillslut är avsnitten över och vi låter nästa program som var Cops rulla på, fast ingen av oss kollar, vi ligger bara och kollar på varandra, och kysser varandra, igen och igen, det kändes som om jag hade kännt henne föralltid, tillslut så var tiden inne. Lindswey följer med mig till flygplatsen där vi möts av massor papparazzis, ingen av oss orkar bry oss och vi håller varandra i våra händer, tillslut var vi framme vid den delen av flygplatsen där man måste skiljas, där bara passagerare får vistas..

-Hejdå, världens finaste, säger jag olyckligt och hon lägger sitt pekfinger på min läpp.

-Schh, säg inte hejdå, säg vi ses igen, säger hon och kollar mig rätt in i ögonen.

-Vi ses igen, världens finaste, vi hör av oss så mycket vi kan, okej? Säger jag.

-Ja, vi ses igen Niall och vi hör av oss så mycket vi kan, göm inte att jag ääls, börjar hon, vad var det hon precis tänkte säga, att hon älskar mig? Eller vadå? Min hjärna kopplade ingenting.

-Vadå? Frågar jag nyfiket.

-Alltså det är väll inte riktigt klokt att säga det nu antar jag, men ja, jag älskar dig, jag känner det, säger hon..

-Ja det är ganska sjukt, men jag älskar dig också, svarar jag, sen kysser vi varandra - hennes läppar mot mina en sista gång på väldigt länge.

-Hejdå, vi ses, säger jag, sen vänder jag mig om och går in, nu fanns det ingen återvändo längre, nu skulle jag bort från Lindsey, jag kunde inte vända mig om för att se henne igen, det skulle vara allt för jobbigt.

-Du, de kommer bli bra, säger livvakten jag har med mig, jag nickar mot honom, jag ville tro hans ord.

Sen efter en stund klev jag på flyget och började min resa hem, en väldigt lång.

Louis perspektiv: Vi var nu framme vid turneplatsen och skulle ha våran repetition inför den riktiga showen, det kändes konstigt att inte ha en skojande Niall bredvid mig.

- Så Louis, känner du dig redo för alla nya bitar då? Frågar någon snubbe.

-Ehm, ja, det är väll bara att sjunga, svarar jag.

-Du har inte övat något ellerhur?

-Eh asså, jag har hört våra låtar typ 100 gånger så jag kan ju alla utantill, jag kan Harrys, Nialls, Liam, mina och Nialls verser, så det kan ju inte vara så svårt, säger jag oskyldigt och alla börjar garva.

- Ja men då tycker jag att vi börjar..

Sen är vi i full gång, det känns riktigt bra när vi är färdiga - nu var det bara att ladda om inför första riktiga showen!!    HI I AM LOUIS TOMLINSON AND I'M GONNA ROCK TONIGHT!

---

ett litet kapitel nu då, stackars Niall asså - och hur tror ni det kommer bli nu när inte Niall är med, hur kommer det gå för Louis? that's the big questrian ;)