that what makes you beutiful kapitel 38

Liams perspektiv:
-Jag har massor av filmer här, det är bara att välja vilken vi ska se på först, säger Zayn.
Istället för att kolla på filmerna kollar jag på klockan. Harry och Georgia måste vara här snart.
Niall och Lindsey hade redan kommit, Danielle stod och snackade med Lindsey, dem verkade klicka
väldigt bra, mycket bättre än med Georgia. Jag måste erkänna att jag var lite nervös för hur
kvällen skulle bli, bara det inte blev en massa bråk igen. Jag hade bestämt mig för att inte ''råka''
dissa Danielle igen, men jag måste ju ändå vara trevlig mot Georgia. Jag suckar högt för mig själv.
-Var är det? Frågar Danielle nyfiket, som kommer fram och sätter sig vid mig och filmerna.
Lindsey och Niall står en liten bit ifrån.
-Va? Nej inget speciellt, vad ska vi titta på först? Säger jag och ger henne ett leende.
-Jag vet inte, Lindsey..vad gillar du för filmer? Säger hon och vänder sig om mot Lindsey, hon kommer
fram och sätter sig på golvet vid filmerna och börjar kolla lite.
-American Pie är ju för grym, vi kan börja med den, säger Lindsey.
-Skojar du? Jag älskar den! Säger Danielle med sin allra tjejigaste röst. Jag la jämt märke till att hon pratade
så annorlunda när hon snackade med kompisar, men det är enligt mig bara gulligt.
-Men jag tycker  vi börjar med Taken, säger Niall. Jag rycker på axlarna.
-Det spelar väll ingen roll vilken ordning vi ser dem i, förutom att skräckfilmerna ska vara när det är som senast, säger jag, sen hörs det ljud från hallen, alla går dit och möts av Harry och Georgia som håller på och tar av sig sina skor. Jag ser att Danielle kollar på henne lite konstigt, men Georgia ser mest blyg ut. Alla hälsar och vi går in och möchar ner oss i soffan. För att alla ska få plats så sätter sig Danielle i mitt knä och självklart sätter sig Georgia sig bredvid i Harrys knä, sen bredvid Harry sitter Niall och Lindsey och sen Zayn och Louis helt forever alone. Efter lite tjafs så startar vi första filmen ''Taken''
Danielles perspektiv:
Det känns skönt att vi bara ser på film ändå, eftersom det då inte är någon som säger så särskilt mycket.
Det var okej mellan Georgia och mig ändå, det ordnade ju sig helt okej mellan oss innan jag gick förra gången, men det var fortfarande något jag inte gillade med henne, vi hade gett varandra lite blickar, men hon såg inte sådär ond ut, hon såg mest förvirrad och lite rädd ut. Jag måste verkligen ge henne en ärlig chans innan jag dömer henne, tänker jag samtidigt som jag suckar.
När vi har sett på tre filmer börjar alla bli lite rastlösa, så vi bestämmer oss för att ta en liten paus och bara chilla, det slutar med att alla sitter med sina mobiltelefoner.
-Ska vi köra? Frågar Georgia samtidigt som hon går in på ''Temple run'' Jag kollar först lite tveksamt mot henne, sen nickar jag.
-Visst, varannan gång..och den som kommer längst får...börjar jag, sen kommer jag inte på vad jag ska säga.
-Ditt halsband? Föreslår Georgia.. Jag kollar på henne som hon vore en idiot, fast egentligen så kan ju inte hon veta, att det halsbandet betyder mycket för mig.
-Nej aldrig, jag fick det av Liam, säger jag.
Liam har gått iväg till Louis, jag vet inte vad han gör, antagligen visar dem varandra något.
-Aha okej, men det var väldigt fint, okej men om du vinner, får du mitt armband, om jag vinner får jag, eh, en kaka i köket? Säger hon och jag börjar skratta, en kaka i köket mot ett armband.
-Du gillar inte ditt armband eller? Frågar jag då.
-Jo, men det är ganska gammlt oså, jag gillar kakor mer, säger hon med ett flin.
-DEAL.
Lindseys perspektiv: Niall går och visar Harry någonting hemligt så jag bestämmer mig för att gå fram till Georgia och Danielle, trots min blyghet.
-Vad gör ni? Frågar jag.
-Vi spelade, men nu har vi slutat, säger Georgia samtidigt som hon äter på en kaka.
-Vart har du fått kakan ifrån? Frågar jag i brist på annat.
-Ett pris vettdu, fraktad hela vägen från köket av fraktaren Danielle, säger Georgia med en ganska rolig röst. Jag börjar skratta lite, hon verkade väldigt rolig, Danielle också. Vi sitter där och snackar en liten stund, alla killarna samlas i ett litet hörn och så samlas vi i ett, det känns skönt att bara snacka lite tjejsnack.
-Får inte vi vara med i eran diskussion eller? Säger Liam samtidigt som han slår sig ner mellan Danielle och Georgia.
-Om du gillar att snacka om naglar, kläder och er själva så är det bara att joina, säger Georgia.
Harry slår sig ner på Georgias andra sida, sen sätter sig Zayn och Niall och Louis hamnar bredvid mig.
-Detdär sista låter ju ganska så kul, vad säger ni om oss? Frågar Liam lite busigt.
Då börjar alla tre asgarva.. Nej, gud så pinsamt, tänk om dem bara visste...
Killarna kollar frågande på oss men ingen säger någonting. Sen börjar alla skratta åt allting pågrund av att vi är så trötta. Vi bestämmer oss för att se på en skräckfilm så jag kryper ihop tätt i Nialls knä. Jag skakar nästan för att jag är så rädd, skräckfilmer är verkligen det värsta som finns.
-Du behöver inte vara rädd babe, jag är här, viskar Niall i mitt öra. Jag känner mig genast tryggare och jag kan verkligen inte motstå att kyssa honom, vi kysser varandra ett tag innan Zayn hoppar på oss och drar isär oss.
-Eeeey hörrni, tänk på att det är andra personer här, dem kan bli avundsjuka, jag menar inte att jag är det..säger Zayn, jag börjar garva lite.
-Det är bara du och Lou som skulle vara det isåfall, säger Niall med ett busigt leende.
-Varför skulle vi? Vi har ju varandra, Zou du vet, säger Louis med ett busigt leende och drar ner Zayn i soffan igen.
Zayn kysser Lou snabbt på kinden och alla börjar garva eftersom det ser ganska rolig ut. I nästa sekund skriker jag av rädsla istället, som sakt, skräckfilmer är inget för mig.
Jag kollar på klockan som visar halv fyra på morgonen, sen kollar jag på alla sovande personer bredvid mig, wouuw, alla måste ha varit väldigt trötta, jag minns inte ens hur filmen slutade, Niall snarkar till så jag börjar fnissa lite, sen somnar jag igen.
Harrys perspektiv:
Klockan är två på morgonen när alla vaknar, tydligen så somnade alla under sista filmen, så så läskig kan det inte ha vart. Jag tar tag i Georgias hand under frukostbordet samtidigt som jag äter min smörgås. Alla är väldigt trötta och ingen orkar riktigt säga någonting. Allt som hörs är gäspningar, ljudet av tuggor och klickljudet från Danielles mobil.
-Jag kommer bli upphämtad snart, ska lära in mig en ny dans, men det var kul att träffa er igen, säger hon lite ledsamt, sen börjar hon samla ihop sina grejer. Alla säger hejdå och Liam pussar henne snabbt på munnen, sen försvinner hon iväg. Jag tar en till macka och kollar återigen på klockan, bara för att jag inte har något annat för mig, och då kommer jag ju på..
-HELVETE! Nästan skriker jag och alla kollar frågande på mig.
-Jag ska ju träffa Paul om tio minuter, fortsätter jag och alla börjar skratta åt mig.
Jag skyndar mig upp från stolen och nästan kastar på mig skorna.
Paul hade sagt igår att det var någon viktig jobbgrej han bara ville snacka med mig om,
fast ibland sa han bara så fast det handlade om något helt annat, sådana samtal brukade
han ha med alla oss ensamma lite då och då, men det värsta han visste var om vi blev försenade.
-Jag måste verkligen dra nu, ni vet ju hur Paul är, säger jag lite stressat.
-Men hallå? Hur ska jag komma hem då? FrågarGeorgia lite förvirrat.
-Justdet, helvete.. Men Louis kan väll köra dig eller nåt? Eller så väntar du här så kommer jag och hämtar dig sen, säger jag, sen smäller jag igen dörren. Jag gillade verkligen inte att stressa, eller att säga hejdå till Georgia på detdär sättet, men jag var så illa tvungen. Jag skyndar mig ner till bilen och kör iväg i full gas.
Georgias perspektiv.
-Vi ska nog gå vi också, säger Niall, sen dröjer det inte länge förrän Lindsey och Niall har försvunnit.
Typiskt, tänker jag. Det var nästan lite pinsamt att sitta där vid frukostbordet utan Harry, och ännu pinsammare blev det när Lindsey hade gått, som tur var så fanns Liam kvar och han började självklart prata på som vanligt. Liam var den jag hade kommit närmast av killarna, han var så rolig, så speciell...ja det var definitivt något speciellt med honom som fick mig att le.
-Lou, kunde du skjutsa hem mig sen eller ska jag messa Harry att han får komma när han var klar? Han messade mig nyss och fråga, säger jag till Lou som batra sitter och håller på med sin telefon, jag förstår självklart att det är hans tjej som han förmodligen sitter och sms:ar med. Jag får inget svar så Zayn petar till honom i magen.
-HALLÅ, JORDEN ANROPAR LOUIS! Säger Liam då.
-Va? Säger Louis förvirrat och alla börjar skratta.
-Harry frågar om han ska hämta mig eller om du kan skjutsa, säger jag igen.
-Aha, säger Louis som fortfarande är lite borta.
-Aha vadå? Säger jag igen.
-Va? Säger Louis och alla börjar garva.
-Du är ju störd Lou, säger Liam med ett flin.
-Men ja, jag kan väll skjutsa..snart.. men jag ska bara gå och snacka med Linnea först, säger han samtidigt som han går iväg.
Jag, Liam och Zayn tittar på varandra och börjar skratta.
-Han är sådär, men när Lou säger snart så kan snart vara en väldigt lång tid, för om jag känner han rätt så kommer detdär samtalet ta lång tid, säger Zayn.
''Lou skjutsar hem mig sen, han ska bara snacka med Linnea först, när är du färdig?<3'' Svarar jag på meddelandet, det dröjer inte lång tid förrän jag får svar:
''Okej, äsch ska bara fixa en grej men det går ganska snabbt, men vi ses sen igen eller?<3''
''Yepp<3'' skickar jag tillbaka sen lägger jag undan telefonen.
Vi sitter och spelar på mobilerna ett tag medan Louis fortfarande pratar i telefon, jag kollar på visarna på klockan, det har gått en timme sen han började snacka med henne, fast mig gör det ingenting, jag stannar gärna kvar.
Sen är det Zayns telefon som ringer så han springer ut och svarar, det blir bara jag och Liam kvar och ingen av oss har väll särskilt mycket att säga, vi har redan sagt det mesta liksom.
-Där försvann dem, säger jag, men jag ångrar mig eftersom jag kommer på hur sjukt töntigt det lät. Han flinar lite.
-Yepp, säger han, och en pinsam tystnad uppstår. Vi ler lite lätt mot varandra,Liam var verkligen speciell, jag kunde inte sluta tänka på det, han var inte som alla andra, och hans ögon, hans ögon dem var...Liam är som en bror till mig, eller vänta...vem försöker jag lura? Georgia förfan sluta tänk sådär! Miljontals tankar strömmar runt i mitt huvud, vad fan är det för fel på mig? Jag försöker stoppa mina tankar, men det går inte, hans ögon, så underbara, hans läppar, så oemotståndliga, men förfan Georgia, du älskar Harry, inte Liam, så ge dig nu förfan!
-Eh, jag kommer snart, säger jag mest för att avbryta mig själv.
-Vart ska du? Frågar Liam, men jag låtsas att jag inte hör.
Jag skyndar mig bort och går in i närmsta rum som visar sig vara sovrum, jag sätter mig på sängen och börjar gråta. Varför tänkte jag sådär? Det är ju Harry jag älskar? Eller gör jag? Varför skulle jag då tänka på Liam hela tiden, vad är felet på mig egentligen? När jag har suttit där i ungefär 5 minuter kommer Liam in.
-Men vad har hänt? Varför gråter du? Frågar Liam bekymrat, han sätter sig bredvid mig på sängkanten.
Jag skakar bara på huvudet, vad skulle jag säga? Det skulle inte gå att berätta för Liam att jag gillar honom, eller gör jag det? Jag vet det knappt själv, jag älskar ju Harry men Liam, Liam är så...han är så, han är bara Liam helt enkelt, han är speciell, om jag skulle berätta skulle jag antagligen riskera våran vänskap och självklart också Harrys och min realation, helvete!
-Georgia, du kan alltid snacka med mig, säger han och kollar mig rätt in i ögonen.
Vad ska det betyda? Sen vet jag inte riktigt hur det går till, allt går så snabbt.
Harrys perspektiv (lite före): Jag är väldigt okoncentrerad när jag snackar med Paul och fixar det sista, jag kan inte låta bli att tänka på Georgia, jag fick lite skuldkänslor av att jag bara hade stuckit, jag är i mina egna tankar tills Paul väcker mig.
-Vad är det som är fel Harry? Frågar han vänligt, jag rycker på axlarna, jag orkar inte prata.
-Tjejproblem? Frågar han.
-typ, svarar jag.
-Du kan gå gå nu, säger han och och ger mig en klapp på ryggen.
När jag går mot bilen tar jag upp mobilen samtidigt som jag blir fotad av massa papparazzis, men jag orkar itne bry mig, jag kollar på min bakgrundsbild som är en bild på mig och Georgia, jag tänker tillbaka på första gången vi träffades och på när jag berättade för mamma att jag älskade henne, jag skulle ju berätta det för henne, att jag verkligen älskar henne, säga dendär meningen med tre ord -''Jag älskar dig'' fan också, hur kunde jag glömma?
Jag känner Louis, jag vet att hans samtal kan ta en väldigt lång tid, så hon är förmodligen kvar hos Zayn tänker jag, jag styr åt andra hållet och åker dit.
Georgias perspektiv:
Jag vet inte vad jag håller på med, eller varför jag gör det, jag vet bara att jag är en hemsk människa, en hemsk människa som verkligen gillar hans läppar tryckta mot mina. Han Liam, det är bara han och jag nu, allting annat stängs liksom av, jag hör inget och jag ser inget annat, tills...Dörren öppnas och Harry kommer in, bakom honom står Louis, vi puttar snabbt bort varandra och sitter där, utan något att säga. Fan också, helvetes jävla piss, VARFÖR? VARFÖR JUST NU? Ingen säger någonting, Harry bara kollar, han gråter och springer ifrån utan att säga något.
-Är ni helt dumma i huvudet eller? Skriker Louis sen springer han efter Harry.
-Harry vänta! Skriker jag och springer därifrån.

Georgia och Liam..huh, vad tror ni kommer hända nästa kapitel??
Stackars Harry assåå, hur ska dehär gå?  och vad händer med
Liam och Harry då? det återstår att se... blev inget från louis/linneas perspektiv-
saknar ni det? Äsch de kmr de oxå, men nu passade det att skriva såhär.
KOMMENTERA GÄRNA, vad vill ni ska hända?


Kommentarer
Liz

Nänu, ingen gör sådär mot min Harry. ;@@@



Men åh, vill ha mer. Skrivskrivskriv, kvinna <3

2012-03-21 @ 18:42:38
URL: http://biatchname.blogg.se/
ebba

LIAM FÅR INTE DISSA DANIELLE !!! får bara inte hända x

2012-03-21 @ 19:21:54


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0