that what makes you beutiful kapitel 27

-Öhm, jag kan köra om du vill istället, säger Harry, men jag skakar på huvudet. Istället gasar jag på lite extra som för att gasa ifrån alla bekymmer, självklart blir vi tagna av en fartkamera, helvete.
Harrys perspektiv: Efter tre dagars ledighet var det nu dags för att börja jobba igen, vi skulle snart ha en liten turné här hemma men idag skulle vi bara på en intervju. Efter vår lilla tjejfria helg hade jag hunnit träffa Georgia en gång också, vi skulle vara ikväll efter intervjuen och allt också, så killarna skulle träffa henne för första gången. Jag sörjde med Niall och Louis som inte kunde träffa sina tjejer. Danielle skulle vara med sen också, det skulle bli kul att träffa henne igen, hon är ju väldigt rolig och helt perfekt för Liam. Vi sitter utanför radiostationen ett tag sen går vi in genom dörrarna och in i ett rum, där vi får lita mickar kopplade och sådär sen börjar vi snacka på förfullt, om den kommande lilla touern och om att Niall var tillbaka, det kändes bra att Niall var med igen, vi var ju inte One Direction utan honom ju.
-Sen måste jag bara fråga, vilka utav er är singlar? Säger intervjuaren. Jag visste att den frågan skulle komma, men jag visste inte vad jag skulle svara riktigt, jag hade ju inte pratat med Georgia ens.
-Ehm, alltså, jag dejtar typ, svarar jag lite osäkert, det var det ända jag kunde komma på, jag visste inte ens själv om jag var singel eller inte, det ända jag visste var att jag tycker om Georgia väldigt ofta och att, träffas, skrattar och har kysst varandra.
-Jasså Harry, vem är den lyckliga? Frågar intervjuaren. Jag tänker efter lite tveksamt om jag ska svara eller inte, men i och för sig så är alla så smarta ändå och skulle få reda på det förr eller senare, dem flesta visste antagligen redan om det med tanke på alla paparazzis som lyckats fånga oss på bild.
-Ehm, Georgia Jagger, säger jag, sen vänds blickarna mot dem andra.
-Nej, jag har fortvarande världens bästa Danielle, svarar Liam.
Nialls perspektiv: Att sitta på intervju igen med alla kändes konstigt, men det kändes rätt. Jag hade snackat nästan hela natten med Lindsey och vi hade gått fram till att vi skulle gå ut med vårat förhållande, eftersom singelfrågan alltid dyker upp. Förvånadsvärt nog berättar Harry att han dejtar Georgia, han hade inte sagt något om att han skulle säga det. Efter att Liam sagt sitt vänder alla sina blickar emot mig.
-Vaa? Säger jag som sitter i min egna lilla värd.
-Är du singel? Frågar intervjuaren nyfiket.
-Nä faktiskt inte längre, svarar jag glatt, även om det nästan kändes som att jag var singel, pågrund att vi nästan aldrig kunde träffas.
-Så vem är den lyckliga? Frågar hon precis i samma tonläge sim hon sa till Harry.
-Lindsey Shaw, svarar jag skarpt, hoppas inte hon kommer få en massa hat nu.
Sen vänds alla blickar mot Louis, han kollar ner i golvet och man kan se att han sörjer inombords,
intervjuarna borde faktiskt läsa på innan dem frågar något, Danielle och Liam gick ut med sitt förhållande
för längesen, och nu har det varit så himla mycket kring Louis och Linnea, så det är ganska respektlöst att ta upp något sådant då, egentligen.
-Nej, jag är inte singel.
-Och vem är den lyckligt lottade? Frågar intervjuaren precis lika som förut.
-Linnea, svarar han lite osäkert. Sen är det bara Zayn kvar och han svarar bara nej.
-Kan ni inte berätta lite om dehär tjejerna då? Frågar intervjuaren. Så typiskt, kunde man inte få ha lite privatliv eller?
-öhm, Lindsey är skådespelare, vi träffades i USA och ja, hon är en rolig tjej, svarar jag lite snabbt.
-Danielle är en grym dansare, och en underbar tjej som jag älskar, fast jag älskar mina fans också, svarar Liam.
-Georgia är modell oså, hon är en tjej som är lätt att snacka med, svarar Harry sen vänder alla sina blickar mot Louis.
Louis perspektiv: När alla vänder sina blickar mot mig vet jag inte riktigt vad jag ska säga, det finns så mycket att säga om Linnea, men vad ska man säga nu? Man vill ju liksom inte säga för mycket häller. Jag märker att alla andra håller en ganska låg profil. Dem flesta visste ju allt redan, men denhär intervjuaren verkar ha sovit de senaste veckorna, suck!
-Vet inte vad jag ska säga, det finns så mycket och jag tänker inte berätta hela historien, men jag kan säga att hon är en underbar tjej som jag älskar, men som tyvärr ligger i koma just nu efter att hon blivit skjuten, som sagt en lång historia som cirkulerar runt på alla skvallerbloggar oså, men jag älskar henne och hoppas att hon vaknar snart, säger jag utan att riktigt tänka, då blir det tyst en liten stund och under restan av intervjuen är det en ganska stel stämning i rummet, det är en lättnad när det är över.
-Kan vi inte dra och äta något? Föreslår jag.
-Subway? Frågar Niall och alla håller med. Vi går med några vakter ut från huset och skriver lite autografer
.
Vi sitter ganska tysta och tänker på subway.
-Gud vad jobbigt det är när man får samma frågor hela tiden, säger Liam efter en stunds tystnad.
-Skoja inte, svarar jag.
-Eller när dem vill att man ska berätta varenda lilla detalj, lite privat måste man ju ändå få ha, säger Harry och vi alla nickar.
-Hur känns det att ha gått ut med förhållandet då Niall? Frågar Zayn samtidigt som han suger upp det sista ur sin coca cola.
-Känns väll bra, hoppas hon inte får så mycket hat bara, säger han lite osäkert.
-Du då Harry? Jag visste inte att du skulle säga något, säger jag förvånat.
-Inte jag häller, men det funkar ju ändå aldrig att hålla något hemligt, sen sa jag dessutom bara att vi dejtade, svarar han och rycker på axlarna. Jag lutar mig tillbaka på subwaystolen och börjar omedvetet sjunga på våran låt ''I wanna save you tonight'' självklart för att jag tänker på Linnea. Jag kommer på mig själv när jag märker att jag får massor av blickar på mig, inte bara från killarna utan också från några tjejer på Subway som kommer fram till oss.
-Omg ni är One Direction, jag älskar er, jag är era största fans och du sjunger grymt bra Louis! Säger den ena
-Kan vi inte få era autografer?
-SNÄLLA vi ber er! Säger ännu en tjej. Jag ler lite för mig själv och så tar vi lite bilder tillsammans med fansen, som sen försvinner ut.
-Louis, vi har inte sjungit den låten live någon gång, kanske dags nu? Frågar Harry när dem har gått.
Jag rycker på axlarna, det kanske inte vore en sån dum idé.
-Och du sjunger refrängen, så tar du i sådär som du gjorde sist! Säger de.
-Ja om vi får så sjunger jag den gärna, svarar jag, sen går vi ut och går skiljda vägar.
Jag åker hem till mamma igen. Jag har varit så tråkig mot mina fans på sista tiden så jag bestämmer mig för att svara på lite tweets, sen kollar jag på ett klipp när jag sjunger ''What are words'', vilket ego jag är, tänker jag. Men jag gör det bara för att läsa några av kommentarerna, eftersom jag ännu inte gjort det, jag har nog aldrig fått så mycket beröm, creed och push någon gång och det är inte förrän nu jag inser det. Jag bestämmer mig för att göra ett litet tack videoklipp, jag ställer kameran på en stol och börjar snacka, fast det känns lite konstigt, typ som att man snackar med sig själv.
''Hi everybody, it's Louis Tomlinson from One Direction, I just want to say thankyou so much for all support, and for all creed and push, who knows, maybe I sing What are words again, but anyway, i love all directioners and thankyou so much, and sorry for that I have been so boring, se ya!'' Säger jag sen lägger jag upp klippet, hoppas fansen blir lite gladare iallafall, tänker jag. Jag fixar lite grejer sen precis när jag ska börja ge mig iväg för att vara med killarna, Danielle och Georgia ringer mobilen, displayen visar dolt nummer.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0