that what makes you beutiful kapitel 22

Eftersom jag gillar att gå kliver jag av ungefär 1 km ifrån huset, vilket jag inte skulle ha gjort.
-DÄR ÄR HON! Skriker några främmande röster, och innan jag vet ordet av så springer dem emot mig, vad skulle nu hända?

Inom hundradelen av en sekund kommer jag på, att jag har hört dessa röster förut, det var den äckliga mörka rösten och den andra välbekanta, jag grips av panik och springer bort så fort jag kan, med kidnapparna efter mig, polisen hade inte hittat dem, varför kunde dem inte sköta sitt jobb för en gångs skull? Jag är livrädd, dem kommer närmare och närmare, jag får upp bilder i huvudet från kidnappningen och från våldtäkten, jag svänger av och in i skogen, fullt koncentrerar på att inte ramla.
-STANNA! Skriker demdär två välbekanta rösterna, demdär äckliga typerna, som jag hatade mest av allt. För andra gången i mitt liv springer jag för livet, jag tänker inte, jag bara springer och springer, tillslut hör jag ett skott avlossas, jag springer fortare, tack gud jag hade inte blivit skjuten! Ännu ett skott avlossas, så jag får ännu mer panik, försöker få upp mobilen ur fickan, skulle jag hinna trycka på ringknappen för att ringa den överste på listan? Jag chansar, springer och tappar kontrollen, jag tänker inte på vart jag sätter fötterna, jag känner hur en rot tar i mot mina fötter, och hur jag sedan faller pladask ner på marken, någon svarar ''hallå...HÅLLA ÄR DU DÄR?'' i luren, sen avlossas ett skott, ''hjälp mig'' svarar jag svagt, sen känner jag hur smärtan går igenom kroppen och allting blir helt plötsligt svart.
Louis perspektiv:
-Hallå? Svarar jag, jag får inget svar tillbaka.
-HALLÅ, ÄR DU DÄR? Säger jag efter en liten stund.
Fortfarande inget svar, men jag hör en smäll, jag kände igen detdär ljudet, det lät precis som när Niall blev skjuten.
-Hjälp mig, säger Linnea svagt, sen blir allting tyst.
-LINNEA, VART ÄR DU, LINNEEEEEEAAAAA? Jag grips av panik.
-Vad är det Louis? Frågar Harry oroligt.
-Det är Linnea, det lät som hon blev skjuten, och hon skrek ''hjälp mig'' vad ska vi göra? säger jag stressat.
-Va, neeeeeej, vi måste göra något! Säger Liam.
-Det är klart vi måste, me jag vet inte var hon är, men ring polisen! Skriker jag.
-Vet du var hon är någonstans? Frågar Harry.
-Nej hur fan ska jag veta det? Men hon sa ju att hon skulle hem!  Jag tar upp iphonen och ringer hem till henne.
Linneas pappars perspektiv: Jag tar upp telefonen och svarar.
''Hej''
''Det är Louis, Linnea ringde mig nyss, hon sa typ inget, sen hörde jag något som lät som ett skott och ett svagt rop på hjälp, skulle inte hon hem?? Säger han oroligt. NEEEEEY INTE NU, INTE IGEN, VARFÖR SKULLE DET HÄNDA MIN DOTTER?
-Jaa, fan också, hon skickade ett sms att hon var påväg hem, ring polisen, vi måste göra något!
-Jaa vi håller på, vad ska vi göra, vet du inte om hon skulle göra något annat? Frågar Louis oroligt, men jag har inget svar..
-Vänta, jag såg när hon satt sig i taxin, registreringsnumret på bilen, man kan väll kolla upp det typ? Frågar Louis oroligt och stressat. Jag tar genast fram min dator, Louis berättar registreringsnumret på bilen och jag knappar in det, då dyker det upp någon taxifirma och telefonnummer till firman.
-Vad är numret då, jag ringer direkt, har kvar luren, säger Louis och jag berättar stressat telefonnumret.
Louis perspektiv: Jag knappar in numret på Harrys mobil och stampar otåligt med fötterna tills dem svarar..
När dem svarar berättar jag stressat vad som hänt och vilket registreringsnummer taxin hade. Hon kollar upp något. ¨
''Snälla skynda dig, det är bråttom!'' Säger jag stressat.
''Det är Justin Cowell'' som kör med den bilen idag, jag kopplar dig till honom. Efter några signaler svarar han.
''DETHÄR ÄR VIKTIGT jag vet att min tjej åkte i din taxi idag, lång blondt hår, blåa ögon, för bara några minuter sen, det stämmer ellerhur?
-Ja, det stämmer, svarar han.
-Vart gick hon av, SVARA BARA DET ÄR RIKTIGT VIKTIGT OCH JAG HINNER INTE FÖRKLARA!
Han förklarar snabbt, som tur är vet jag var det är någonstans, ungefär 1 km ifrån hennes hus, varför skulle hon gå av där? När jag pratat klart tar jag snabbt tillbaka min telefon och snackar med Linneas pappa igen.
-Hon klev av vid detdär gula konstiga huset du vet, 1 km ifrån typ, polisen måste dit! Sen i all stress trycker jag bort samtalet. Zayn snackar med polisen. Han berättar vad hon gått av någon stans.
-Polisen säger att dem är där om någon minut bara, säger Zayn lugnande.
-Vi måste dit! Skriker jag, alla följer med mig ut och vi hoppar in i närmsta taxi, berättar adress och åker iväg, när vi kommit dit är det redan fullt med poliser där.
-Hittat något? Frågar vi oroligt.
-Vi söker förfullt och anstränger oss i det yttersta, hon kan vara var som helst, säger en polis, jag kan inte hålla tårarna inne längre, allt var så hemskt.
-Det hoppas jag verkligen ni gör, kan hon ha sprungit in i skogen? Frågar jag gråtandes.
-Ja, vi har poliser som letar i skogen.
-FINNS DET NÅGOT JAG KAN GÖRA? JAG MÅSTE HJÄLPA TILL OCH LETA!
-Nej, det är alldeles för farligt, om hon nu skulle ha blivit skjuten så hände ju detta för en väldigt liten stund sen och järningsmännen är antagligen kvar, det är för ditt eget bästa.
-OCH, VAD GÖR DET OM DEM SKJUTER MIG SÅ LÄNGE DEM INTE SKJUTER HENNE? HON HAR REDAN TYÅ RÄDDAT MIG OCH MINA KOMPISAR NÄR VI BLEV KIDNAPPADE, SÅ SJUKT MYCKET HAR HON GJORT, SKA JAG BARA STÅ OCH TITTA PÅ NÄR DET HÄNDER HENNE NÅGOT DÅ? Skriker jag argt, polisen ser mest förvånad ut. Jag känner mig så oerhört dum, varför skulle allt hända henne? Hon hade redan blivit kidnappen och våldtagen, räckte inte det? Och nu skulle detta hända också, varför hade jag inte följt med henne hem för? Vore det inte för mig hade inget av dethär hänt, jag är inte bra för Linnea, tänker jag, Liam lägger stöttande sin hand på min rygg.
-Det kommer bli bra Louis, dem gör sitt bästa för att hitta henne, det kommer dem göra! Säger han.
-Även om dem hittar henne kanske det är för sent, hon kanske är D-D-D-Dööööd, hackar jag och allting blir tyst.
-Säg inte så Louis, det gick ju bra för Niall, det kommer det göra för Linnea också, säger Zayn lugnande.
-Och hur kan du vara så säker på det Zayn? Det är väll snarare tvärtom, tur har man bara en gång, han hade fan kunnat vara död nu också! Säger jag upprört.
-Zayn, Louis, Niall, jag känner igen namnen, vänta.. är ni dem där One Direction, som var med på tv för ni hade blivit kid..börjar polisen.
-MEN JA DET ÄR VI, OCH HON ÄR TJEJEN SOM BLEV UTSATT, VÅLDTAGEN OCH SOM FICK OSS DÄRIFRÅN, OCH NU KAN INTE JAG GÖRA NÅGOT, HUR TROR DU DET KÄNNS? GÅ SNÄLLA OCH GÖR DITT JOBB! Skriker jag, jag kunde inte låta bli.. Jag springer lite längre bort och dem andra springer efter, jag går lite längre bort och går in i skogen där.
-Men Louis, låt poliserna göra sitt jobb istället, säger Harry.
-Jag låter dem göra sitt jobb så länge jag får hjälpa till och leta, ni kan stanna, suckar jag och går in, dem följer efter.
-Inga av poliserna är just här, men dem sa att hon kan vara var som helst, så vi sprider ut oss, säger jag, sen splittrar vi på oss, även om vi är på ungefär samma ställen. Jag springer runt som en idiot men kan inte hitta någonting, inga spår eller något, jag hoppas för Guds skull att poliserna har hittat något. Jag bryr mig inte ett dugg om att jag är mörkrädd, eller att det kanske smyger omkring ett par järninsmän här inne i skogen, allt jag har i tankarna är bara Linnea. Jag lyser med mobilen efter någonting, men jag kan inte se något, eller vänta, vad är det där vita som ligger där? Jag böjer mig ner och plockar bort ett litet löv, jag ser en glimt av en vit iphone, LINNEAS IPHONE! Hon har varit här! Jag har ju ingen aning om det finns något bevismaterial eller något sånt på den så jag väljer att låta den ligga kvar och att inte röra den, istället ska jag ringa polisen med min mobil för att berätta vad jag har hittat, precis när jag ska knappa in siffrorna lyser jag med den lite åt sidan och möts av en röd, ganska stor blodfläck, jag sväljer hårt och knappar in numret, berättar vad jag har hittat och sett och försöker förklara var någonstans jag befinner mig. Sen ringer jag snabbt upp Zayn och Liam för att berätta också, dem berättar även att dem inte har hittat något, när jag ringer Harry får jag inget svar, trots att vi lovat att vi skulle svara direkt, tänk om det har hänt något? Det fick inte vara så också!
Harrys perspektiv:
-Letar du efter någon? Hör jag en mörk, välbekant röst säga bakom mig, jag grips av panik, vad ska jag göra? Jag vänder mig om långsamt och försiktigt och möts av en maskerad man, bara en, och han har ingen Linnea bredvid sig.
-Vad har ni gjort med henne? Frågar jag. Han närmare och närmare mig, jag backar långsamt bakåt.
-Samma sak som vi kommer göra med dig, om vi inte får slutföra våran uppgift, det gick ju inte så bra förra gången, ni flydde ju, vilka fegisar va? Och berättade allt för polisen, säger han hotfullt, man kan höra på han att han ler sådär onskefullt bakom rånarluvan.
-Och varför ska ni behöva skada Linnea för det? Frågar jag osäkert, han kollar iskallt mot mig.
-Hon ville ju inte göra som vi sa, vi tänkte bara snacka med henne lite, få henne att förstå hur sjukt värdelösa ni är, som utsätter henne för dethär, få henne att tvinga er slutföra det vi gick in i att göra från början, men den lilla jäveln var lika feg som den gången ni flydde senast, hon sprang ifrån oss, då blev vi ju tvungen att skjuta henne, gör du lika dant och springer iväg nu, händer samma sak för dig, säger kidnapparen, jag bara står där, livrädd och vet inte vad jag ska säga. Jag kände att mobilen vibrerade i fickan, men jag kunde inte svara.
-Är hon d-d-dööd? Frågar jag skrajt. Kidnapparen börjar bara skratta.
-Kanske, kanske inte, säger han ondskefullt.
-Om hon lever, låt henne leva, gå på mig istället, säger jag.
-Spela inte hjälte nu, du vet nog vad jag vill att du ska göra...
Louis perspektiv: Det hade nu samlats massor av poliser där jag var, det kom flera som började genomsöka skogen, nu var jag inte bara orolig för Linnea, utan för Harry också, jag hade berättat för poliserna om Harry också, Zayn och Liam var med mig på blodlatsen nu, men Harry var helt borta. Polisen som vi tidgare snackat med kom fram till mig.
-Louis, jag förstår att det är svårt, men jag kan säga att du har bidragit med något stort, dethär kan rädda hennes liv om hon fortfarande...och sätta dit järningsmannen, säger hon stöttande. ''Om hon fortfarande'' hade hon sagt, och sen avslutat, tänk om det är så att hon är död? Jag kollar upp mot himlen, en helikopter flyger där uppe och letar efter dem båda och järningsmännen. Tänk om Linnea och Harry också är där uppe, där uppe i himlen? Det FÅR inte vara så!
Harrys perspektiv: Vad han en ville och sa att jag skulle göra så kunde jag inte, allt var försent, kidnapparen höll pistolen mot min hals och ledde mig någonstans längre in i skogen. Döden vad händer efter döden? Är mitt liv över nu? Kommer man till himlen efter döden? Jag kollar upp mot himlen, jag kanske aldrig får se ljuset igen, precis när jag kollar upp så ser jag det - EN HELIKOPTER! Måtte dem se mig nu! Kidnapparen trycker ner mig på marken, bakom ett träd för att ducka.
-Helvetes jävlar, säger kidnapparen.
''Käre Gode gud, om du finns nu, snälla hjälp mig, eller framför allt, hjälp Linnea, hon är en helt vanlig oskyldig tjej, låt henne leva, låt henne inte vara död och låt inte henne dö, sen får du gärna hjälpa mig, gör så att helikoptrerna ser mig, om du hjälper mig med dethär så lovar jag dig att jag ska bli en trogen kristen, jag ska ta in dig i mitt liv Gud'' ber jag tyst för mig själv. Helikoptrerna åker lite längre bort, FÖR I HELVETE! Vi börjar gå lite innåt i skogen igen, där möts jag av den andre, han har en spade med sig och håller på att gräva ett stort hål i marken, som i vilken film som hälst, jag tittar lite mot höger, där ligger hon, Louis allt, helt blodig och utslagen, men är hon död? Det ser ut så, eller jag vet inte hur man ser ut när man är död? Men med tanke på allt blod på kroppen är hon antagligen det, allt är så hemskt, jag bryter ihop tottalt.
-Det är helikoptrar i närheten, säger den ena kidnapparen till den andra.
-HAR NI DÖDAT HENNE? HON HAR FÖR FAN INTE GJORT ER NÅGONTING! Skriker jag.
-Ta det lugnt, säger den ene hotsamt och ondskefullt, dem tittar på varandra och ger varandra en blick som jag antar betyder något i sitl med ''vi måste skynda oss, gräv fortare''blick, i den stunden tittar jag på Linnea, det är ingen kul syn, magen är full av blod och det har även kommit blod i håret och lite på kinden.
-Lägg ner alla vappen, ta händerna bakom ryggen och gå ner på knä! Hör jag någon säga långt bort i fjärran, jag kollar upp mot himlen, en helikopter, en polis helikopter TACK GODE GUD! Kidnapparna gör som dem blir tillsagda till min förvåning, jag var nästan säker på att dem skulle försöka fly.
Louis perspektiv 1 timme senare: Tack gode gud, dem hade hittat dem! När jag fick reda på det vart jag helt galet lättad, kidnapparna hade gripits och Harry var okej, men att åka ambulans för andra gången efter en skjutning var riktigt hemskt, jag hade sett Linnea, och jag hade fått reda på att hon levde, men att det var bråttom - riktigt bråttom att göra en operation, få bort kulan från hennes mage. Jag satt nu utanför sjukhuset och bara väntade, väntade och väntade med dem andra, allas familjer hade också kommit, allt var precis som när det var Niall som låg där inne, läskigt likt. Jag har aldrig varit så orolig, ledsen och rädd förut, varför skulle dethär hända för? VARFÖR? Tiden gick, vi fick filtar omlindade om oss och vi fick gå och prata med polis, psykolog och doktorer hit och dit, för att sedan återgå till att bara sitta och vänta. Efter flera timmar av väntar kommer doktorn ut, vad skulle hon säga?


Kommentarer
Liz

omg, så jävla..- sölldöklfg ;_;

2012-02-29 @ 20:46:38
URL: http://biatchname.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0